Vem är toxisk i relationen,
du eller din partner?

Fyrtio frågor om det senaste året: kontroll och förbud, hån, tystnad som straff, hot, gaslighting, pengar och våld. Varje beteende gäller både din partner och dig, och diagrammet visar vem som utövar press och hur.

40frågor
7minuter
7former av press
Hoppa till ”Gör testet”

Det här får du

Rapporten öppnas direkt efter testet, och du kan spara den i din profil

  • Ett spegeldiagram över pressSju former med två staplar var: till vänster det din partner gör, till höger det du gör. Varje stapel har en procentsiffra, så du ser direkt vem som utövar press och hur.
  • Två index och en nivåPress mot dig och din press, båda från 0 till 100. Nivån väger också in enskilda farliga svar, så att ett hot inte försvinner i ett medelvärde.
  • En av fem profilerJämlik relation, vassa kanter, under press, press från ditt håll eller ömsesidig spiral. Inga etiketter, bara en ärlig beskrivning av beteenden.
  • Varje form och dina mest talande svarVad varje form betyder på din nivå, plus upp till tre av dina mest talande svar på varje sida: vad de säger och ett litet steg att prova.
  • Hur det ser ut i vardagenHemma, vänner, pengar, gräl och telefoner: var det är lugnt hos er och var pressen redan syns.
  • En veckoplan och var du får hjälpSju steg anpassade efter din profil. Om dina svar innehåller våld eller hot visas avsnittet om säkerhet först.

Fem profiler, från jämlik relation till spiral

Din profil beror på från vilket håll pressen kommer och hur stark den är. I en jämlik relation och vid vassa kanter finns inget mönster av press. Under press betyder att din partner utövar den, press från ditt håll det motsatta, och i en ömsesidig spiral gör ni det båda. Ord som förövare och offer förekommer aldrig i resultatet: beteenden går att sätta ord på och förändra, en etikett förklarar ingenting.

Sju former av press i en relation

  • Kontroll och isolering
    Ingen press
    tillit: ni har var sina vänner och var sin telefon
    Press
    kontroll, förbud och redovisning av var du är och med vem
  • Förnedring och hån
    Ingen press
    gräl om handlingar, inte om personen
    Press
    förolämpningar, hån inför andra, ”än sen?”
  • Kyla och tystnad som straff
    Ingen press
    en paus efter ett gräl, sedan ett samtal
    Press
    tystnad i flera dagar tills någon ber om ursäkt
  • Hot och skrämsel
    Ingen press
    ilska förekommer, rädsla inte
    Press
    skrik som skrämmer, sönderslagna saker, hot
  • Skuldbeläggning och gaslighting
    Ingen press
    var och en står för det hen har sagt
    Press
    ”det har aldrig hänt” och ”det är du som gör mig sån”
  • Ekonomisk kontroll
    Ingen press
    ni har var sina egna pengar
    Press
    kvitto på varje köp, hinder för att jobba
  • Fysiskt våld och tvång
    Ingen press
    den andras kropp är okränkbar
    Press
    knuffar, slag, press att ha sex
  • Så läser du procentsiffrorna

    Varje svar ger 0 (aldrig) till 4 (hela tiden) poäng. En form är medelvärdet av dess frågor i procent från 0 till 100: upp till 25 betyder aldrig eller en eller två gånger om året, upp till 50 ibland, över det ofta. Varje sidas index är medelvärdet av de sju formerna. Det är ingen jämförelse med andra människor: testet har inga normer.

Så fungerar testet

  1. 40 frågor om det senaste året i din relationTänk på din nuvarande relation, eller din förra om du är singel nu. Varje fråga har fem svar, från aldrig till hela tiden, med ett ärligt ”ett par gånger” emellan. Hela testet tar ungefär 7 minuter.
  2. Varje beteende kommer två gångerFörst om din partner, några frågor senare samma sak om dig. Så fungerar forskningsenkäter om konflikter i parrelationer, och bara så går det att se från vilket håll pressen kommer.
  3. Som det var, inte som du önskar att det varDet är lättare att svara om din partner än om dig själv. Men genomgången hjälper bara om du är ärlig om båda sidor. Här finns inga bra eller dåliga svar.
  4. Diagram och genomgång direktEfter sista svaret ser du spegeldiagrammet, två index, din profil, en genomgång av alla sju former, vardagssituationer och en plan för veckan. Om dina svar innehåller våld eller hot kommer avsnittet om säkerhet först.

Svarsalternativ

  1. 1Aldrig
  2. 2Ett par gånger
  3. 3Ibland
  4. 4Ofta
  5. 5Hela tiden

Metoden och dess gränser

Var testet kommer ifrån och hur resultatet räknas ut

2026Prisamors egen metod, 2026: sju former av press, 40 frågor i två riktningar och poängreglerna. Riktmärken: MMEA (Murphy, Hoover, 1999), CTS2 (Straus med kolleger, 1996), Scale of Economic Abuse (Adams med kolleger, 2008), tvingande kontroll (Stark, 2007) och typologin över våld i parrelationer (Johnson, 2008). Testet återger ingen publicerad enkät och har inga normer eller data om reliabilitet.Prisamors redaktion (modell och frågor); riktmärken: Murphy och Hoover, Straus med kolleger, Adams med kolleger, Stark, Johnson
Vad testet mäter
Modellen är egen. Prisamors redaktion har urskilt sju former av press i en parrelation och skrivit frågor för var och en i två riktningar: vad din partner gör och vad du gör. Så brukar forskningsenkäter om konflikter i parrelationer vara upplagda: Revised Conflict Tactics Scales, CTS2 (Straus med kolleger, 1996), och arbetsversionen av Multidimensional Measure of Emotional Abuse, MMEA, frågar om samma beteende från båda håll och om hur ofta det förekommit. Fyra av formerna ligger nära faktorerna i MMEA (Murphy och Hoover, 1999): begränsande uppslukande, nedvärdering, fientligt tillbakadragande samt dominans och skrämsel. Ekonomisk kontroll bygger på Scale of Economic Abuse (Adams med kolleger, 2008), och reglerna för nivån på idén om tvingande kontroll (Stark, 2007): misshandel hålls ihop av ett mönster, inte bara av våld. Profilregeln följer Michael Johnsons typologi (2008), som skiljer våld inom en pågående kontroll från gräl som spårar ur för båda och från motstånd från den som försvarar sig.
Hur det räknas ut
Varje svar ger 0 till 4 poäng. En form är medelvärdet av dess frågor i procent från 0 till 100, och varje sidas index är medelvärdet av de sju formerna. En sidas nivå bestäms av den mest oroande av fyra signaler: indexet (upp till 12 inga tecken, upp till 30 varningssignaler, upp till 55 tyder på misshandel, över det allvarlig press), den högsta formen utom våld (från 42 varningssignaler, från 67 misshandel), frågorna om våld (ett par gånger räknas redan som varningssignal, ibland som misshandel) och varje enskilt svar (ofta är en varningssignal, hela tiden är misshandel). Profilen kombinerar båda sidornas nivåer. Om båda sidor utövar press men den ena är 20 poäng starkare eller mer, går profilen till den sidan: den som slår tillbaka under hård press hamnar inte i den ömsesidiga spiralen.
Reliabilitet
  • 40 egna frågor: 20 om din partner och 20 om dig, i speglade par
  • Sex former med tre frågor på varje sida, fysiskt våld med två
  • Fem svarsalternativ om hur ofta något hänt under det senaste året, från ”aldrig” till ”hela tiden”
  • Nivån väger in enskilda farliga svar, inte bara medelvärdet
  • Testet har ännu inga normer eller data om reliabilitet
Begränsningar
Metoden är egen: de sju formerna, de 40 frågorna och poängreglerna har skrivits av Prisamors redaktion med forskningsenkäter som riktmärken, och inget av dem är återgivet. Det finns inga normer eller data om reliabilitet, så procentsiffrorna beskriver dina svar och inte var du står jämfört med andra. Det är en persons bild: även i forskning beskriver partner samma händelser olika. Testet ställer inga diagnoser, avgör inte vem som bär skulden och bedömer inte fara så som yrkesfolk gör.
Källor
  • Murphy, C. M., & Hoover, S. A. (1999). Measuring emotional abuse in dating relationships as a multifactorial construct. Violence and Victims, 14(1), 39-53. DOI 10.1891/0886-6708.14.1.39
  • Straus, M. A., Hamby, S. L., Boney-McCoy, S., & Sugarman, D. B. (1996). The Revised Conflict Tactics Scales (CTS2): Development and preliminary psychometric data. Journal of Family Issues, 17(3), 283-316. DOI 10.1177/019251396017003001
  • Adams, A. E., Sullivan, C. M., Bybee, D., & Greeson, M. R. (2008). Development of the Scale of Economic Abuse. Violence Against Women, 14(5), 563-588. DOI 10.1177/1077801208315529
  • Stark, E. (2007). Coercive Control: How Men Entrap Women in Personal Life. New York: Oxford University Press. DOI 10.1093/oso/9780195154276.001.0001
  • Johnson, M. P. (2008). A Typology of Domestic Violence: Intimate Terrorism, Violent Resistance, and Situational Couple Violence. Boston: Northeastern University Press. ISBN 978-1-55553-693-0
  • Johnson, M. P., & Leone, J. M. (2005). The differential effects of intimate terrorism and situational couple violence: Findings from the National Violence Against Women Survey. Journal of Family Issues, 26(3), 322-349. DOI 10.1177/0192513X04270345
  • Tolman, R. M. (1989). The development of a measure of psychological maltreatment of women by their male partners. Violence and Victims, 4(3), 159-177. DOI 10.1891/0886-6708.4.3.159
  • Walker, L. E. (1979). The Battered Woman. New York: Harper & Row.
  • Sweet, P. L. (2019). The sociology of gaslighting. American Sociological Review, 84(5), 851-875. DOI 10.1177/0003122419874843

Vem det passar

  • Alla som undrar ”vem är toxisk i relationen?” och vill se båda sidor
  • Den som misstänker att grälen sedan länge har slutat vara bara gräl
  • Den som är orolig för att vara den som utövar press och vill få en ärlig bild
  • Par där båda känner sig trygga: gör testet var för sig och jämför diagrammen
  • Vänner och släkt som vill förstå vad som händer med någon de tycker om

Praktisk nytta

  • Ett spegeldiagram över sju former och två index från 0 till 100
  • En av fem profiler: vad som pågår, vad du kan luta dig mot, närhet, vardag, vänner
  • Varje form genomgången per nivå från båda sidor, plus dina mest talande svar med ett litet steg
  • Hur du skiljer gräl från misshandel, tecken på press och våldets cykel utan myter
  • En veckoplan och ett avsnitt om säkerhet om dina svar innehåller våld eller hot

Psykisk misshandel i en relation: så skiljer du den från gräl

Vad är psykisk misshandel, och när blir en relation destruktiv?

Psykisk misshandel är ett mönster där den ena personen i ett par får makt över den andra: bestämmer åt hen, skrämmer, förminskar, straffar med kyla, begränsar pengar och umgänge. Det är det som gör en relation destruktiv. Ett gräl fungerar annorlunda: två personer är oense om en sak, båda kan säga emot, och ingen är rädd för den andra. Misshandel börjar inte med ljudnivån eller med ett enda hårt ord. Den börjar med en obalans som upprepas. Därför frågar testet inte ”har det här någon gång hänt?” utan hur ofta det hände under det senaste året.

Enligt WHO:s uppskattningar har nästan var fjärde kvinna som har haft en relation minst en gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner. Psykiskt våld ingår inte i de uppskattningarna: WHO sätter ingen siffra på det. Press i en relation drabbar människor av alla kön och i alla slags relationer, därför säger testet helt enkelt partner.

Sju former av press, från kontroll till våld

Forskare som studerar psykisk misshandel beskriver flera former av den, och studerar ekonomiskt våld och tvingande kontroll (coercive control) separat: de kan finnas utan fysiskt våld. Testet samlar dem i sju former, var och en med en egen rad i diagrammet.

  • Kontroll och isolering: att kolla din telefon, förbjuda dig att träffa närstående, kräva redovisning av var du är och med vem.
  • Förnedring och hån: förolämpningar, sårande öknamn, hån inför andra, ”än sen?” som svar på goda nyheter.
  • Kyla och tystnad som straff: tystnad i flera dagar, att hålla inne med värme och närhet, demonstrativ ignorering.
  • Hot och skrämsel: skrik som skrämmer, kastade eller sönderslagna saker, hot om att lämna, skada någon eller ta med barnen.
  • Skuldbeläggning och gaslighting: ”det har aldrig hänt”, ”det är du som gör mig sån”, återberättelser som får dig att tvivla på ditt minne.
  • Ekonomisk kontroll: kvitto på varje köp, hinder för jobb eller studier, pengar och kort i en persons händer.
  • Fysiskt våld och tvång: knuffar, grepp, slag, närhet under press.

Därför frågar testet om er båda

Forskningsenkäter om konflikter i parrelationer frågar oftast om samma beteende två gånger: vad din partner gör och vad du gör. Revised Conflict Tactics Scales (CTS2) och arbetsversionen av MMEA är uppbyggda så. Vi använder samma upplägg med egna frågor. Det är det verkliga svaret på ”vem är toxisk i relationen?”: från en sida går pressen nästan inte att se. Människor under press skyller ofta på sig själva, medan den som utövar pressen ofta ser sig själv som den förfördelade. De speglade frågorna är utspridda i testet, så att ett svar om din partner inte styr ditt svar om dig själv.

Så läser du diagrammet

De sju formernas namn står i mitten. Staplarna till vänster visar ”partner → du”, staplarna till höger ”du → partner”. Siffran vid varje stapel visar hur ofta formen förekommer, från 0 till 100: upp till 25 betyder aldrig eller en eller två gånger om året, upp till 50 ibland, över det ofta. Varje sidas index är medelvärdet av de sju formerna, och nivån väger också in enskilda farliga svar, så att en enda knuff eller ett hot markerat ”hela tiden” inte försvinner i ett medelvärde.

Titta på helhetens form, inte bara på siffrorna. En lång vänstersida bredvid en kort högersida betyder press mot dig, och spegelbilden press från dig. Om båda är långa är det en spiral, och då är nyckelfrågan om en av er är rädd för den andra.

Jämlik relation, under press eller ömsesidig spiral: de fem resultaten

  • Jämlik relation: ingen press från något håll, och oenigheter löses genom att prata.
  • Vassa kanter: grälen kan vara hårda, men det finns inget mönster av press.
  • Under press: pressen kommer mest från din partner: kontroll, nedvärdering, rädsla eller skuld bildar ett mönster.
  • Press från ditt håll: samma bild, men pressen kommer från dig.
  • Ömsesidig spiral: ni utövar båda ungefär lika mycket press, och hårdheten har blivit ert sätt att gräla.

Ord som förövare, offer eller toxisk förekommer aldrig i resultatet. En etikett förklarar ingenting, men beteenden går att sätta ord på, lägga märke till och förändra.

Är det jag som är toxisk? Att slå tillbaka under press

Även människor som länge levt under press brister: de skriker tillbaka, kollar telefonen hos den som kollar deras, tystnar. Populära artiklar kallar det ”reactive abuse”. Sociologen Michael Johnson skiljer mellan våld inom en pågående kontroll, gräl som spårar ur för båda och motstånd från den som försvarar sig. Testet tar hänsyn till det: om båda sidor utövar press men den ena är 20 poäng starkare eller mer, går profilen till den sidan i stället för till den ömsesidiga spiralen.

Det gör inte motreaktionen ofarlig, särskilt inte när den handlar om våld. Men frågan ”vem är rädd för vem?” säger oftast mer om ett par än någon poängsumma.

Gaslighting, tystnad och ekonomisk kontroll: det som är lätt att missa

Gaslighting är press som gör att en person inte längre kan lita på sitt eget minne och sin egen uppfattning: ”det har aldrig hänt”, ”du inbillar dig”, ”du missförstår alltid”. Sociologen Paige Sweet beskriver det som ett uttryck för makt i en relation, inte som en vanlig skillnad i hur människor minns. Om du allt oftare går från samtal med din partner med tvivel på dig själv, titta närmare. Tystnad som straff märks ännu mindre: utifrån ser det ut som lugn, inifrån är det press.

Ekonomiskt våld ser ofta ut som omtanke eller ordning och reda: redovisning av varje köp, ”du behöver ju inte jobba”, ett gemensamt konto som bara en person styr över. Adrienne Adams med kolleger tog fram en egen Scale of Economic Abuse eftersom någon sådan skala inte fanns tidigare. Utan egna pengar blir varje beslut svårare, även beslutet att lämna.

Våldets cykel, och varför inte alla relationer följer den

År 1979 beskrev psykologen Lenore Walker tre faser som ofta upprepas i våldsamma relationer: spänningen byggs upp, ett utbrott sker, sedan kommer försoning med ursäkter och löften. Senare populära versioner lade till en fjärde fas, lugnet.

I dag får cykeln kritik: många par har aldrig någon försoningsfas, och spänningen kan ligga kvar på en hög nivå i veckor. Om du inte känner igen cykeln betyder det inte att det inte finns någon press. Testet tittar på hur ofta varje form förekommer, inte på cykeln.

Vad du kan göra när pressen kommer från din partner, och när den kommer från dig

Om du lever under press, börja med stöd utanför relationen: berätta för någon du litar på, ta reda på vart du kan vända dig i ditt land, tänk igenom vart du skulle ta vägen om du blev rädd. Om det finns våld eller hot i relationen kan ett öppenhjärtigt samtal med din partner vara farligt, och yrkesfolk avråder i regel från parterapi så länge våldet pågår. Om dina svar innehåller sådana tecken börjar genomgången med ett avsnitt om säkerhet.

Om pressen kommer från dig är första steget att sätta ord på ditt beteende utan ursäkter och avstå från den form av press du använder mest. Kontroll lindrar inte oro. Den dämpar den bara en stund. Förändring är verklig när en person tar ansvar och arbetar med någon som är specialiserad på ilska och våldsamt beteende. Att lova att ”det aldrig ska hända igen” räcker inte.

Vad testet bygger på och vad det inte kan säga

Modellen är egen. Riktmärken: Multidimensional Measure of Emotional Abuse, MMEA (Murphy och Hoover, 1999), Revised Conflict Tactics Scales, CTS2 (Straus med kolleger, 1996), Scale of Economic Abuse (Adams med kolleger, 2008), tvingande kontroll (Stark, 2007) och typologin över våld i parrelationer (Johnson, 2008). Formuleringarna och poängreglerna är våra egna och det finns inga normer, så testet märks inte som vetenskapligt.

Testet ställer inga diagnoser, avgör inte vem som bär skulden och bedömer inte fara så som yrkesfolk gör. Det visar vilka beteenden som förekommer i din relation och från vilket håll. Om du är rädd, kontakta en stödlinje även om ditt resultat ser lugnt ut.

Vanliga frågor om psykisk misshandel

Är det jag som är toxisk i relationen?

Leta efter ett mönster snarare än ett enskilt utbrott. Misshandel innebär att du regelbundet får din vilja igenom med kontroll, rädsla, nedvärdering, kyla eller skuld, och att din partner anpassar sig efter dig och är rädd för hur du ska reagera. Testet ställer tjugo frågor om ditt eget beteende och visar ditt pressindex och den form som syns mest. Om det är du som väljer dina ord noga och brister av förtvivlan för att du själv är under press, ligger det närmare självförsvar än misshandel, och det står rakt ut i genomgången.

Hur vet jag om jag är utsatt för psykisk misshandel?

De viktigaste tecknen: du förutser din partners reaktioner i förväg, ber om ursäkt för att få tystnaden att ta slut, träffar vänner och släkt allt mer sällan, redovisar pengar och planer och tvivlar på ditt eget minne. Blåmärken behöver inte finnas alls: kontroll, förnedring och hot gör skada utan fysiskt våld. Testet mäter hur ofta det här hände under det senaste året och väger in enskilda farliga svar, som hot eller en knuff, extra mycket.

Vad är skillnaden mellan gräl och psykiskt våld?

I ett gräl är två personer oense om en sak, båda kan säga emot, och ingen går på tå efteråt. Vid misshandel blir grälet snabbt en fråga om vem som bestämmer: en person beslutar, skrämmer eller straffar, och den andra lär sig att hålla tyst. Ljudnivån har inget med saken att göra. Det som räknas är en obalans som upprepas. Därför har testet en egen profil, Vassa kanter: hårda gräl utan ett mönster av press räknas inte som misshandel.

Varför är jag elak mot min partner?

Ibland är svaret att du själv lever under press. Populära artiklar kallar en skarp reaktion på långvarig press för ”reactive abuse”: att skrika tillbaka, en förolämpning, att försöka slita sig loss. Sociologen Michael Johnson skiljer sådant motstånd från våld som håller den ena partnern under kontroll. Testet tar hänsyn till skillnaden: om pressen mot dig är tydligt starkare än din, blir din profil Under press och inte Ömsesidig spiral. Att slå tillbaka är ändå värt att lägga märke till, särskilt om det handlar om våld.

Kan båda vara destruktiva i samma relation?

Ibland utövar båda press: kontrollerar, sårar, fryser ut varandra, skrämmer. Testet kallar det en ömsesidig spiral. Men liknande siffror betyder inte alltid en jämn kamp, så genomgången ställer en nyckelfråga: är en av er rädd för den andra? Om det är du som är rädd ligger Under press närmare sanningen. Om det finns fysiskt våld i relationen kommer säkerheten först och arbetet med relationen sedan.

Kan vi göra testet tillsammans?

Du kan inte göra testet åt din partner: hälften av frågorna handlar om en persons eget beteende, och bara hen kan svara ärligt på dem. Att göra testet var för sig och jämföra diagrammen går bra om du inte känner dig rädd med din partner. Om det finns hot eller våld i relationen är det inte säkert att föreslå testet och jämföra resultat. Visa hellre ditt diagram för någon du litar på.

Kan en partner som misshandlar förändras?

Ja, om hen erkänner problemet, tar ansvar utan några men och arbetar med någon som är specialiserad på ilska och våldsamt beteende. Löften om att det aldrig ska hända igen räcker inte: förändringen syns i att den andra känner sig lugnare i hens närhet. Kärlek och följsamhet från partnern botar inte press. Om det är du som är under press behöver du inte vänta på förändring ensam, och inte heller i närheten.

Är det här ett officiellt test eller en diagnos?

Nej, det är ingen diagnos och ingen juridisk bedömning. Metoden är egen: frågorna och poängreglerna är våra, riktmärkena kommer från forskningsenkäter om våld i nära relationer, och testet har inga normer. Resultatet beskriver beteenden utifrån dina svar och ser relationen bara från din sida. Om du är rädd, kontakta en stödlinje även om ditt resultat ser lugnt ut.

Se vad som egentligen pågår mellan er

40 frågor, ungefär sju minuter. Direkt efter sista svaret ser du ett spegeldiagram över sju former av press, två index från 0 till 100 och din profil: jämlik relation, vassa kanter, under press, press från ditt håll eller ömsesidig spiral. Bara du ser resultatet, om du inte själv väljer att dela det.

Gratis, inget konto behövs.

Mer om relationer